Ja, vi står alltså ute på en gräsmatta med vår chefs bil och kommer inte loss, medans snöflingorna faller snabbare och snabbare. Taskigt läge. Sucks to be us, som en viss Magnus skulle uttryckt det. När vi kommer tillbaka till bilen ser jag till min stora glädje att det står en kille och skottar en lite bit bort. Jag springer fram till honom och förklarar att det är vår bil som står där och frågar om jag kan låna skyffeln. Han stirrar på mig som om jag var ett ufo, men ger mig lydigt skyffeln. Sedan brister han ut i skratt. Hmm, det hade jag med gjort om jag var han. Det visar sig att killen jobbar på glasscafeet som vi så prydligt parkerat utanför. Han springer in och hämtar sin enda kund, för att visa vad två svenska tjejer har ställt till med. Jag för min del står och skottar för glatta livet och hade förmodligen inte brytt mig om det stod hundra pers. där och tittade roat. Mitt enda mål var att skotta fram bilen. Helst innan Camilla och Wollie kom. Kunden, en äldre man, lyckas efter en stunds svårigheter att göra sig förstådd, att erbjuda sig att putta på bilen. Nu när jag skottat trodde han det skulle gå. Katta får sätta sig i bilen och gasa medans jag, killen och gubben puttar på. Och det fungerar!!!! Jag blev så lycklig att jag kramade killen. När vi väl fått parkerat bilen på en riktig P-plats, vilket jag fick göra då Katta inte ville köra en meter till, bjöd glasskillen in oss på gratis kaffe. Vi var ju illa tvugna att följa med,fast vi helst av allt bara ville hem, med tanke på att de precis hjälpt oss ur en riktig mardröm. Innan kaffet var vi dock tvugna att springa ännu ett varv runt byggnaden, då vi såg Wollies bil köra in på den RIKTIGA Nettoparkeringen. Men när vi pulsat dit var dom borta, så det var bara att rusa tillbaka till bilen innan de trodde att vi gått upp i rök. Jag var så rädd att  de skulle vara fly förbannade och sparka oss på direkten, men när Camilla såg hjulspåren och vi berättade allt grät hon av skratt. Puhh. Att vi skulle bli till allmänt åtlöje de närmsta månaderna störde mig inte ett dyft, det bjuder jag på. Jag var bara såå lycklig att vi kom loss, och det innan de kom t om, att bilen var hel och att de inte var arga på oss. När de åkt var det bara att gå in och dricka det förfärliga kaffet killen bjöd på. Gubben (kunden) satt med och vi pratade bäst det gick. De ville bjuda på både glass och äpplekaka och sprit, men vi kände att där gick gränsen. Vi lovade dock att komma tillbaka, när snön försvunnit;) och äta glass. Tror killen blev rätt glad över lite sällskap, särskilt av tjejer, han hade kanske inte så fördelaktigt utseende så det hör nog inte till vanligheterna...

En flaska champagne stack dom i handen på oss innan vi gick också, vilket vi absolut inte ville ha, men konstaterade att det skulle bli jobbigare om vi inte tog den än om vi gjorde det. Det kändes ju dock som om det borde varit vi som bjöd dem på något. Vi får fundera ut något lämpligt att ta med nästa gång vi hälsar på. Om någon har något förslag så skriv gärna!

Ja, det var det äventyret. Väl hemma pratade vi igen med Wollie och Camilla, som igen skrattade tills tårarna rann. Wollie sa att de haft knäppa galna svenska tjejer här förut, men ingen har gjort något sånt här. Ooops! Ja detta kommer vi få höra ett tag, men som sagt, det bjuder vi på=D

Nästa gång ska vi dock säga att vi är från Danmark;);)

Alltså jag är typ dööööd nu!!!!!! Ni anar inte vad som hänt!! Vi skulle ju som sagt åka och handla.. Det blev inte så mycket handlat kan jag säga! hahhaha, alltså nu ska ni få höra vad två dumma svenska tjejer i ett okänt land kan hitta på:

Vi körde superförsiktigt hela vägen till Netto, eftersom det är snökaos och jättehalt. Så långt var vi med. När jag stolt över att ha hittat dit pekar på Netto-affären är vi glada och nöjda båda två. Vi visste dock inte riktigt var parkeringen var, ett problem som snart skulle visa sig riktigt stort. Jag säger "här kör vi in". "Nej, säger Katta, jag tror inte det är här, det är nog där framme", Katta pekar på en skylt  några meter fram som säger "Netto P" och pekar mot höger. Då uppfattar man ju det som att man ska ta nästa infart, om man inte tänker på att man kan komma från två håll...

Iallafall, vi kör glatt in på en miniparkering, men inser att nej här kan det inte vara. Så vad gör vi; Vi kör in till höger där vi tycker det ser ut att vara en större parkering. Det blir vi snart varse om att det INTE är. Snön här är säkert 35 cm. Jag stannar för att backa och inser att ooops, nu kommer vi ingenstans alls.  Kliver ut och gräver i snön och inser att vi står mitt ute på en gräsmatta. Och kommer inte därifrån. Vi springer in på Netto och ber första bästa kille om hjälp. Om vad vet vi inte. Han börjar ringa massa samtal, undertiden  som jag vandrar fram och tillbaka och är nära på att börja gråta och svimma samtidigt. Katta är zombie, hon reagerar så när hon är nervös säger hon. De fick iallafall inte fram någon hjälp, men fixade numret till Wollie och Camilla så vi fick låna deras telefon och ringa dom. Jag hade såklart inte min telefon med och Katta hade sin svenska..

Vi sprang ut igen, utan att vara något klokare på vad vi skulle göra.

Nu har jag hunnit bli jättetrött, lovar att berätta klart imon!! Kan ju bara säga att jag är om möjligt ännu tröttare på vinter och snö nu!

kramkram

Lite senaste nytt direkt från Tysklandet. Har ridit åtta hästar idag. Var ledig i lördags, vilket innebar sovmorgon till halv tolv och städning, samt se på tv och läsa. Pefekt dag. Totalt snökaos i hela norra Tyskland. Barnen har t om vart lediga från skolan pga detta. Jag önskar att vi kunde hoppa över Januari och Februari.Sedan är det  Våååår! Dem kommer tidigare här säger tyskarna. Å andra sidan säger dom att det nästan aaaldrig är under nollan här och att det nästan aaaldrig är snö. Hmmm. Just nu är det iallafall ganska vitt utanför mitt fönster, vilket det även har varit ett bra tag;)

Nu ska jag och Katta åka och handla på Netto. Det finns ju i Sverige med men jag har aldrig varit där, så det blir intressant att se hur det är. Om det finns någon fin plastväxt ska jag nog köpa det. Jag är inte sådär super på att sköta växter. T om kaktusarna jag haft har dött. En ny matta hade inte vart fel heller. Men nu ska jag kanske ta en sak i sänder, och se vad de har och inte. Pasta är iallafall något jag ska köpa=)

Hej svejs!

Conzaro är ju bara såå duktig numera!! Jag hoppade hela banan med honom idag och han gjorde superfina språng hela tiden=) Han ger en väldigt bra känsla hela vägen. Jag känner verkligen vi passar ihop väldigt bra.

En annan kul grej som hände idag som jag bara måste berätta om, fast jag tänkt att detta skulle bli ett kort inlägg, är att det var kunder här idag för att prova Bleckert Boy. Någon som minns honom? Han var godkänd i Sverige och mycket lovande för ett tag sedan. Nu är det Andreas här i stallet som har honom, vet inte om jag glömt säga det? GIssa om jag blev chockad när jag kom hit första gången och ser att det står Bleckert Boy på en namnskylt. Hur som helst så var det kunder här idag för att prova honom. Han som red var från Korea tror jag. Först skulle jag visa honom så jag fick lämna över hästen jag höll på att skritta av till Camilla och springa över till Bleckert Boys stall. Där kom de fram till att kunden kunde rida själv med en gång. Lite besviken får jag erkänna att jag blev, det hade ju vart så kul att ha ridit en sån häst.

Vår manege är ihopbyggd med stallet, vilket gör att man ser in på kortsidan manegen från stallgången. Jag stod och borstade en häst och ser plötsligt Bleckert Boy galoppera nästan rakt in i väggen, bockande, och med koreanen hängande på sidan som en vante, utan hjälm! ( Förstår inte grejen med att rida utan hjälm på en helt okänd häst?!)

Jag tror att han trillade av när han kommit ut på långsidan, utom synhåll för mig. Då kom Camilla och sa att jag får rida iallafall, han var bockig efter hindren och för pigg. Tror hon var lite sur att de inte låtit mig rida med en gång så hade det där aldrig hänt sa hon. Det är en stor svart fläck på sargen nu=S Ooops. Men jag slängde glatt på mig grejorna igen och satt upp. Hehe fick galoppera ett varv, sedan var det bara att börja hoppa. Jag har aldrig ridit honom innan och hindren började på 120 cm. Vid sidan stod dessutom, Camilla, Wollie, koreanen och hela hans följe och Richard, Andreas pappa, tillika ägare av hingsten. Så det gällde att koncentrera sig och göra sitt allra bästa. Hingsten var rätt snäll och skötte sig bra. Jag hoppade en bana som var rätt rejäl, där var nog en del hinder på 150 cm eller mer. Han var jätteduktig och kändes riktigt fin.

När jag hoppat banan två gånger var det dags för koreanen att sitta upp igen. Vi fick korta lädren typ fem hål;) Jag kunde inte låta bli att stanna och titta när han red.Denna gången gick det jättebra, såg ut som om de aldrig gjort något annat. Richard tackade så mycket för hjälpen, vilket även kunderna gjorde innan de åkte. Hehe jag kände för att tacka jag med, det var ju inte direkt så att jag led av att få sitta direkt upp på Bleckert Boy och hoppa en bana med massa höga hinder;D

Med andra ord, glad idag igen=). Jag är dock väldigt trött, var inte klar förrän vid sju idag då jag hade en hel del hästar att rida och en av dem tog lite längre tid än planerat. Men man kan ju inte bara sluta mitt uppe i arbetet när man är är nära men inte riktigt fått igenom det man vill. Bara för att man slutar sex. Nej, då får man ha ett annat jobb.

Min mamma skickade ett supergulligt sms till mig precis när jag skulle gå ner efter lunchen. Så glad jag blev!! Blev även jätteinspirerad att jobba igenom alla hästarna ordentligt och fick helt ny energi. Dock gjorde det även att jag längtade hem lite... Men det är smällar man får ta, jätteglad blev jag över det iallafall 

Conzaro var verkligen jätteduktig igår när jag hoppade honom, väldigt fina språng gjorde han.

Igår fick Acy nya skor, det var första gången i sitt liv han blev varmskodd. Det gick jättebra. Dock blev han lite knäpp första gången han kände lukten. Den är ju ganska frän, så jag förstår att han reagerade. Det underliga var att han reagerade med att lägga på öronen och se jättearg ut. Den reaktionen har jag inte sett tidigare, och han är ju inte direkt någon sur häst annars.

Cosmea är fortfarande jättekul att jobba, och det verkar dessutom som om jag tar över henne ett tag. Då blir de åtta hästar som är "mina" just nu. Men det ändrar sig säkert snart igen, hehe, ändras rätt ofta. Den nya hästen går också bra, tror den är riktigt bra. Vi får se vad som händer, hoppas den ska tävla snart, annars dör jag av nyfikenhet.

Har frågat några saker på tyska idag, mycket nöjd är jag;)

Nu är det dags att laga lite middag.

Här kommer äntligen lite bilder från min mellandagsshopping. Bättre sent än aldrig sägs det;)

Jag kunde ju självklart inte låta bli att åka till den allra bästa butiken jag vet, Svensk ridsport! Där blev det ett par riktigt snygga ridbyxor från Equalityline. Ingen rea på dem men helt klart ett av de bästa köpen=) Pls att min snälla mamma lade till lite pengar för hon tyckte också att de var så fina=)

Snygga fickor!

Två skjortor från Zara att ha och rida i. Älskar att rida i skjorta på våren!! Snyggt och precis lagom varmt.

Denna parfymen har jag luktat på varenda gång jag åker färjan, och nu var jag till slut bara tvungen att köpa den. Mycket billigare på färjan!

Denna pyamasen fick jag i julklapp av mormor, tycker den är så söt så jag var tvungen att visa den=)

Jag kände att jag behövde en ridjacka som var lite halvlång, så att jag inte sitter på den men ändå inga resår i midjan så den åker upp på ryggen när det är kallt. ( har en jättevarm Kingsland som är perfekt,men den använder jag bara på tävling och ibland hemma;P) Kingsland är annars väldigt bra med att de är nån centimeter längre än andra ridjackor. En klok man ( Thomas) sa en gång att man ska ha en lite längre jacka på vintern för att inte få Ischias. Inte vet jag men nu fryser jag inte lika mycket iallafall. Jag köpte denna på Freeport.

Jag köpte en del saker till, t ex ett par till ridbyxor, några toppar, underkläder läppglans mm. Men hade jag visat bilder på allt skulle ni behöva några timmar över för att läsa bloggen idag ;)

Kramkram

Jag är på underbart humör nu. Jag har fått ett eget rum, jag har fått en egen TV, Hannah är i samma land som jag mm mm. T'änkte börja med att berätta att nyår var superbra! Jag var i Hesingborg på Zettermans fest med Hannah, Sophie och Diana. Vi hade verkligen trevligt och det var väldigt kul att träffa alla tävlingskompisar. Det var ju ett tag sedan jag var på tävling i Sverige och det dröjer troligen en stund innan jag tävlar i Sverige igen. Riktigt bra fest, lite väl fullpackat kanske, men Legendary! Att bo på dyrt hotell var inte heller helt fel, galet god frukost, vi proppade i oss av allt det goda. Synd bara att jag aldrig hann bada i badkaret, det hade vart pricken över i.

Jag, Diana och Hannah på hotellet

Eftersom Katta inte kommit tillbaka än så red jag en av hästarna hon brukar rida igår, Cosmea, 5 år. Jag får ju erkänna att jag inte var särsklit förväntansfull. Cosmea är stor och grå, med stoor, oformlig galopp och hon ser dessutom extremt lat ut. MEN, jag gillade henne jättemycket! Hon hade ju vilat lite nu när vi var borta så hon var riktigt pigg. Galoppen var inte alls så hemsk och hon var framför allt väldigt kul att jobba med. Tog några små språng med henne och det kändes hoppfullt. Jag ska rida henne i eftermiddag med så får jag se om det bara var en engångsgrej. Det är ju självklart mycket jobb på henne, hon är ju som sagt stor och så, men så länge det är en häst som är kul att jobba med är det ju inga som helst problem. Acy mådde fint också. Han var väldigt pigg och glad när jag red honom igår. Han som aldrig brukar vara särskilt pigg eller bocka var riktigt busig! Det kändes bra, då vet man att han är fräsch och på hugget.

Nu har jag och Hannah äntligen anlänt till Tyskland.. Vi är helt slut efter några få timmars sömn i natt och resande från ett till nio. Det var otroligt skönt att när vi kom innanför dörren få ställa ner väskorna för sista gången denna dagen. Energin är inte på topp just nu. Och så saknar jag min familj och mina vänner. Mest saknar jag min mamma... Det var nästan värre att lämna alla denna gången. Det har liksom blivit mer verkligt att jag faktiskt bor i ett annat land nu... Hmm. Förra gången jag åkte var det mer som ett äventyr som kunde ta slut egentligen när som helst.. Men nu ska vi inte börja det nya året med att vara deppiga. Jag har som sagt shoppat en hel del i Sverige och att packa upp allt det ska bli en fröjd. Bilder kommer snart. Jag älskar känslan när man packar upp allt man köpt och inser att "ja, denna köpte jag ju med!!". Jag har en förmåga att glömma hälften av det jag köpt.

Ska ner och hälsa på Acy nu, sen duscha och kanske visa filmerna från tävlingarna för Hannah. Om jag fixar alla sladdar och sånt vill säga;)

En stor god natt-kram till er alla

Och gott nytt år på er!!