Nej nej, det är bara folket i detta landet som vägrar alla andra språk än deras eget! 98 % av alla filmer är ju för fasiken dubbade! Inte för att jag inte redan visste det men jag kom på att jag aldrig skrivit om det...

Seriöst, vem vill se Johnny Depp, Patrick Dempsey m fl. men inte höra deras sköna uttal och riktiga röst. Det är ju löjligt, man känner sig lite som man ser på en barnfilm. Så, nu har jag fått klaga lite på det med.

Här nere flyter allt på som vanligt antar jag,folk kommer och dom går, och mitt schema består av ridning, mer ridning, sova, städa, ridning igen och några riktigt galna upptåg däremellan, men dem lämnar vi nog utanför denna veckan ;)

Har precis sanerat kök och badrum efter vår senaste anställda. Han stannade en månad ungefär, sen stack han med. Nu är jag alltså själv igen. Det positiva med det är ju att jag nu bor själv igen. Polacken var det skitigaste jag sett på länge. Mina badrumsmattor, som egentligen är vita, var svarta under tiden han bodde här. Och om jag tvättade dem var de svarta igen inom två-tre dagar. Och det är bara en sak. Ni skulle sett allt!! Jag var väldigt nära på att åka hem då faktiskt, vem vill bo i en svinstia liksom. Men jag utstod det med. Saneringen var väl kanske inte det goaste jag gjort, med lösa brödskivor i hela köket, öppnade mjölkpaket på bordet, öppna konservburkar och glasflaskor i skåpen mm mm. Men nu när jag hävt ner alla hans matrester mm i en sopsäck, dammsugit, tvättat golven, torkat av alla ytor och tvättat mattorna igen känner jag mig riktigt nöjd. Dörren till hans rum stängde jag bara igen och satte upp skylten "don`t open". Hahha, nej men jag stängde igen den iallafall och har inga planer på att städa där inne. Dammråttor stora som katter, och cirka tre kilo sand är vad som finns där inne, bla.

Men nog om honom. Idag skulle det börja en ny tysk tjej men hon kommert troligtvis inte alls.

Jag och Hannah har varit på en del äventyr den senaste tiden. Vi var på Hamburgderbyt nu i helgen, och även ryttarfesten. Det var kul att gå runt där och få inspiration, särskilt på framhoppningen. Hittade en kavaj som jag vill köpa, men framtiden får utvisa om ekonomin räcker till den.

Lägge rupp några bilder från vårt besök i Bargteheide för någon vecka sedan. Vi var båda lediga och gick till vårt nya favvoställe, en glassbar med helt otrolig glass. Nästa gång vi är där ska jag ta kort på deras glasskapelser! Så häftigt!

Kanske ska börja med att säga att allt är bra här nere. Så, nu var det sagt.

Nu till ämnet för mitt inlägg; Conzaro. Det var så att vi var på en tävling i Westensee för någon vecka sedan eller två. Conzaro gick väldigt bra där och fick höga poäng, med en andraplats som resultat. Veckan innan kom han trea så han har en bra kurva. Hur som helst så kom två personer fram efteråt och ville säga hur fin "Con Air hästen" var. Jag kallar alltid hästarna vid namn (om jag vet namnet) och var därför lite trög med att fatta att de pratade om Conzaro, vars far är Con Air. Det var såklart väldigt kul att höra, men idag berättade Camilla att det var någon uppfödare som hade sagt till någon att " tjejen som rider för Wollie Hamann var i Westensee med en världshäst! Stor och brun var den...Det var världsklass på den, det säger jag dig!!" Hur nu Camilla eller Wollie fått höra detta vet jag inte men good news travells fast   

Jag blev väldigt glad att höra detta, även om jag inte har den blekaste aning om vem som kan ha yttrat dessa ord. Vad som gör det extra kul är att jag från första början gillat honom. Även om han i början inte kunde hoppa hinder där det stod människor inom en radie på 10 meter. Och om det hände något framför honom innan hindret, typ en människa bytte benställning 30 meter bort, så frös han till is. Plus att han rev ganska mycket. Hahah, en gång hoppade jag en oxer med bommar framför 6-7 gånger på rad och han rev denna oxer som låg på den respektingivande höjden av 75 cm lika många gånger. Sedan slutade vi, det kändes inte som någon ide att fortsätta. Nu säger jag inte att det är MIN förtjänst att han har utvecklats så mycket. Det fina med unghästar är nämligen att med någorlunda rätt träning så lär de sig så otroligt mycket själva!! Jag tycker det är både fantastiskt och beundransvärt. Vad jag däremot börjar känna är att jag kanske har en ganska bra känsla för vilka hästar som verkligen är lovande och inte, om man ser längre än oerfarenheten och problemen som finns där just för dagen. Även mitt nya sto (som ännu inte har något namn), trodde jag genast på, och nu tror även Camilla att det är en riktigt, riktigt bra häst. Som sagt se bortom problemen och okunskaperna! Dock gäller det att vara väldigt realistisk, och ställa sig själv frågan "är den här hästen bra nog?"

Jag har inte litat särskilt mycket på mitt eget omdöme hittils, men kanske är det dags att börja lyssna mer på mig själv, och LITE mindre på vad alla andra tycker och tänker...

Jaha, då har man filosoferat lite... Vad det gäller Conzaro har vi fortfarande en del att jobba på, t ex att han går i korsgalopp ibland på banan. Så det är bara att jobba vidare  

Ha det bra allihopa!!

Och kom ihåg att hårt jobb ofta lönar sig!